fina människor
Ni är bäst! <3
fredag
Laddad som satan inför imorgon, massa breezer & galliano står och väntar på mig & bättre blir det när det är massa bra personer man ska umgås med! Blir först grillning här hemma sen får vi se vart vi tar vägen. Ikväll blir det lugnt, kanske lite smörgåstårta tillsammans med familjen!

-

Ny bild, tss

tisdag
Har börjat känna av värk i ryggen idag som jag inte gjort tidigare, hoppas det bara är för jag har sovit knasigt eller något för att få problem med ryggen vill jag verkligen inte få! & nu när jag inte har lika ont i ansiktet & huvudet längre så har jag börjat kunna känna och trycka lite på huden och jag känner en hel del skruvar i pannan och skallen, usch.. Ska få bilder från röntgen osv sen på hur mina skador var och vart alla plattor sitter och skruvar så då slänger jag upp dom på bloggen så ni kan få kolla! Kan vara lite roligt att se kanske haha..
Efter mamma och jag var på sjukhuset hos mormor åkte vi till Gränby och kollade lite, hittade inget speciellt, bara en jacka & bh. Sen åt vi lite lunch, eller jag försökte.. haha finns inte så mycket jag kan äta när jag inte kan tugga eller öppna käkarna speciellt mycket. Någon som har tips på mat som är lätt att äta? :)
aldrig mer,
Men man ska nog aldrig sätta 'krav' och förvänta sig saker av andra,
Det värsta misstaget du kan göra är att gå ifrån & strunta den person som stod där och väntade. Det kommer en tid då den personen inte står kvar mer.
Midsommar
Igår - lördag, brast allt för mig, jag har försökt se på allt positivt och ler för det mesta, så gott det går iaf. Men igår gick det inte att hålla igen och tårarna bara rann. Mådde skit dåligt hela dagen & kvällen, somnade och vaknade idag och känner mig fortfarande väldigt nere.. önskar att någon legat bredvid här i sängen med armen om mig just nu och sagt att 'allt kommer ordna sig, jag kommer finnas här för dig genom allt' och verkligen mena det .. Men men, inte speciellt konstigt att jag mår såhär också efter allt som hänt mig..

kläder.. vilket problem! haha
Beställde ju en klänning till midsommar förra veckan, kunde jag ha den? nix.. så i söndags beställde jag en ny, den hann inte komma till imorgon så idag drog mamma och jag och köpte en tröja jag kan ha till en kjol jag aldrig haft, det blev helt okej tillsammans, speciellt till mina nya klackskor :) Så nu är jag nöjd, jag var riktigt arg här hemma igår, haha har massa klänningar jag aldrig haft på mig osv men allt är för stort nu, och inget passade till midsommar. Får ta och ge bort lite klänningar som hänger helt nya med lappar kvar och allt som aldrig blir använda, ingen av dom har varit billiga heller så det är pengar åt helvetet. Imorgon kommer nog bli toppen, känns så iaf! Felicia ska hämta kransar imorgon också som hon beställt åt oss, spännande!
Anonym
ska du vara i öregrund på midsommar? :) kram
Nej det ska jag inte som det ser ut nu, man vet ju aldrig hur det blir men ser inte ut så nu iaf :)
lycka
I love you, I really do, but if you decide to push me away, I'll go.
Otherwise, I'll be here, day and night, and always being here for you if you need me.
det går åt rätt håll, helt klart
Det går helt klart åt rätt håll, dessa bilder tog jag alldeles nyss, det är mest på den sida som klarade sig bäst i olyckan men ändå, den andra sidan är mycket bättre också! jag känner mig inte lika ledsen för att lägga ut dessa bilder som alla tidigare. Senaste dagarna har jag verkligen märkt stor skillnad att hela ansiktet blivit mjukare, med känseln och allt. Jag blir så glad :')
Ta hand om varandra, ta vara på varje sekund, det kan gå så fort och sen finns chansen aldrig där igen. Man ska alltid tänka en extra gång vid varje val, iaf dom val som kan ha betydelse i framtiden och sätta sina spår och på verka ditt eller andras liv.
Lilla Alvin <3
Igår åkte mamma, pappa, jag och Adam och hämtade en liten valp. Helt underbar!
En fråga :
var de robin millqvist bil du körde? svara snälla
Nej, varför skulle jag ha kört hans bil för?
det som inte dödar
Jag var på sjukhuset idag igen för en röntgen på huvudet för att kolla både sprickorna i skallbenet och blödningen i huvudet så att allt läker och blir bra. Idag fick mamma och jag besök av fina vännen Sanne också, gick snabbt på sjukhuset sen åkte vi hem. Sanne och jag åt lite, prata lite skit och sådär! Sen gick hon hem och jag la mig och vilade.
Det som inte dödar det härdar, jag har inte förstått dom orden så bra som jag gör nu. Jag har aldrig sett på mig som en stark person, men med huvudet högt kan jag t.o.m säga dom orden om mig själv, jag känner att jag klarar mer än jag någonsin trott. Det gör vi alla! Jag önskar att alla öppnat ögonen mer som läser min blogg osv och uppskattar livet mer för det gör verkligen jag, jag tänker tillbaka på innan olyckan och saker jag gjort, hur jag behandlat andra & det hatar jag mig själv för, känns som att jag mognat hundra år efter vad jag gått igenom hah. Något positivt av det hela iaf tss. Folk ( speciellt ungdomar iaf ) vill ha drama i sina liv, så är det ju, det kan man inte förneka, och folk gör små skit saker till stora osv men sådant har ingen betydelse alls, man ska ta hand om varandra, kunna förlåta, kunna prata och visa respekt. Trevlig helg på er! Ta hand om er och varandra!
.
Om: en fråga;
-
bild på mig från igår
måste våga visa mig för att kunna acceptera att jag ser ut såhär just nu, även om jag känner mig som ett monster. Vad ska jag göra? dra en påse över huvudet? haha.. aja snart är jag precis som förr igen, menar inte att jag såg otroligt bra ut innan men iaf bättre än nu iaf.. hehe
(för mig känns det extremt pga att jag inte har känsel, inte kan röra vissa delar, smärtan, peruk osv)
and if I die tonight, you'll still be on my mind <3
Jag är envis
Idag är det en månad sedan olyckan skedde, i söndags var det fyra veckor sedan, dom trodde först att jag skulle dö, att jag skulle bli förlamad, blind, få handikapp, osv osv men här är jag, hemma i mitt rum, envis som satan och krigat mig framåt och tänker inte ge upp den kamp jag fortfarande har framför mig. Man ska aldrig ge upp, man ska bara kämpa kämpa kämpa. Det lönar sig!
skadorna osv
Nån ville att jag skulle lägga ut bild på mitt ansikte innan och efter jag sminkat mig för att visa hur bra sminket är och det hade jag tänkt att göra i veckan.
Nån frågade om min framtid när det gäller studenten och efter studenten och jag har inte planerat så mycket än men jag SKA ta studenten nästa år, det är säkert haha och jag ska börja jobba så fort som möjligt och jag har ett eller två säkra kort redan när det gäller jobb men det får vi se vad jag är sugen på då! Kan hända mycket inom ett år och vem vet vad jag är sugen på att göra då.
Har inte speciellt bra kamera så bilderna är kassa..
Men bilden till vänster : Det är det mest skadade sidan och jag kan inte röra så stor del av den och det är på den sidan mitt öga är skadat som kommer opereras i höst, svullnaden har inte lagt sig än heller.
Bilden i mitten: Ett rätt långt ärr vid käken där underkäken stack ut vid olyckan också.
Bilden till höger: Har massor med ärr i huvudet, ett ärr går från vänster öra till höger, där skärde dom upp vid den 16 timmars operationen och drog ner min hud över ansiktet så dom kunde lägga plattor och bygga upp mitt ansikte igen som var helt förstört.
en fråga;
Hur tror du att livet kommer att bli när chocken lagt sig och det är dags att börja leva "normalt igen"? Kommer du få några men från olyckan? Kommer du börja leva annorlunda mot förut?
Hur mår passageraren som var med i bilen och hur gick det med bilen? (bilen är såklart en småsak som inte har någon betydelse egentligen, bara jag som är nyfiken).
Krya på dig och var stark!
Chocken har jag faktiskt inte fått faktiskt, jag har sett väldigt klart på allt sen första början och förstått vad som hänt osv. Men jag tror att det kommer bli som vanligt om nån månad igen, jag kommer såklart få leva med detta varje dag och innan dom kan börja operera mitt ansikte igen kommer jag ju alltid bli tårögd och hata mig själv när jag ser på mig själv.. Jag har ingen aning än hur min kropp kommer reagera fysiskt eller psykiskt efter allt läkt, om 6 månader ska allt vara helt läkt så då vet jag om jag får några problem för livet av olyckan men min lukt är helt borta och det finns en risk att den aldrig kommer tillbaka, men det vet vi också om sex månader.. Jag kommer helt klart leva på ett annat sätt, iaf tänka på ett annat sätt när det gäller det mesta. Jag har ändrat syn på allt.
Det var jag och en kille i bilen, det var hans bil och det var som sagt han som jag körde för istället för han var full, han klarade sig helt utan någon som helst skada och bilen blev det skrot av. Den vart helt förstörd på min sida men inte en enda skada på andra sidan. Tur det för nu när jag körde hade jag kört av och han hade blivit såhär skadad som jag är hade jag aldrig förlåtit mig själv och tror inte jag kunnat leva med det..
bilder kommer!
imorgon tänkte jag ta kort på alla ärr och lägga ut, det var många som ville det så klart jag gör det! Framtiden för mig och skadorna ska jag också skriva mer om, nån ville att jag skulle videoblogga men det tänker jag absolut inte göra för jag kan inte öppna käkarna än så det låter lite som jag pratar med stängd mun haha..
löjligt
vad tycker ni?
Är det något ni vill att jag ska skriva mer om, berätta om?
Lägga ut bilder eller vad som helst, vad tycker ni skulle göra bloggen bättre :)
shopping!
gick hur bra som helst på sjukhuset idag, fått tid på onsdag för att åka och fixa nya glasögon också! Efter sjukhuset gick mamma och jag in på Gränby, handlade massor! Så underbart lycklig jag blev att jag klarade av och orkade gå på Gränby tills vi kände att vi var klara istället för att jag kände mig trött, sådana här dagar känner jag verkligen att det kommer bli bra, jag gör framsteg! Även fast det är så lite som att jag orkar shoppa haha, lycklig blir jag iaf!
När vi var inne på kicks och köpte lite smått och gott så frågade jag om produkterna var bra mot mina ärr, så berätta jag att jag varit med om en olycka osv så hon frågade om den och jag berätta allt, hon blev helt tårögd och sa att jag räddat hennes veckor framöver för detta kommer hon tänka på varje dag för hon blev så rörd att jag klarade mig så bra och stod där inne och köpte saker trots alla mina skador inte ens en månad efter så jag fick en gratis parfym och en liten väska osv för hon blev så rörd hahaha kanske ska berätta om olyckan på alla affärer jag är på? ;) nejdå.. men det var väldigt gulligt av henne!
Något jag störde mig oerhört på inne på affärerna var att unga tjejer stirra som idioter på mig, det var inte långt ifrån att jag gick fram och slog ner varje tjej. Sen i kassorna, varje gång jag betala pratade dom till mig som om jag vore 5 år, pratade som till en bebis.. Förstår att folk reagerar och 'tycker synd' om mig, för jag vet hur det är jag reagerar också så och tänker ' men stackars människa ' men nu vet jag hur man vill att folk fortfarande ska vara som precis mot alla andra!
saker & ting
Jag har skickat efter massvis med kläder i veckan, ett försök att kunna känna mig lite fin med nya kläder osv, känner ingen som helst lycka med det, jag som förr beställde kläder hela tiden och det kändes som jag väntade på en miljon varje gång för jag älskade att få paket på posten och hämta ut och få testa nya snygga kläder. Men jag struntar helt i kläder osv. Skickade efter en klänning igår jag tänkt ha på midsommar, mitt mål är att kunna vara ute och fira midsommar då som alla andra. Jag ska köpa hur dyrt smink som helst imorgon som modeller använder osv bara för att kunna känna att jag vågar gå ut på midsommar och kanske kommer kunna känna mig fin så inte min ärr osv syns! Hoppas verkligen att det fungerar så bra som jag hört att det gör.
Nu kommer jag säga emot mig själv lite med tanke på hur mycket jag skrivit om att jag känner mig ful osv men aja ni som är smarta förstår :
Saker & ting har ingen betydelse alls, jag har alltid varit sådan som brytt mig så oerhört om utseende osv men tänk att man ska behöva gå igenom något sådant här för att ändra bild så mycket som jag gjort. Det är verkligen insidan som betyder mest, det betyder faktiskt allt. Jag vill fortfarande inte känna mig ful för jag vill kunna vara bekväm med mig själv, men ändå. Insidan hos andra är något jag kunnat struntat i och inte brytt mig om men det är det helt klart ändring på. Jag kommer uppskatta saker jag inte skulle uppskattat förr. Jag tror att allt detta ändrat mig rätt mycket hur jag kommer vara framöver för synen jag har på allt har ändrats så otroligt mycket! Får se hur det håller i sig och märks när jag börjar vara ute igen :) . Men jag tror verkligen det kommer hålla i sig för detta är något jag kommer få leva med varje dag för resten av mitt liv, vissa ärr kommer alltid finnas kvar och jag kommer komma ihåg allt varje gång jag ser mig i spegeln. Har ärr på insidan också som alltid kommer finnas kvar också
<3
Nu på kvällen kom en otroligt saknad vän Johanna över med ett otroligt fint halsband som det står i ett hjärta ' love life ' jag och min familj har planerat att göra en tatuering efter denna olycka för att jag kämpade mig tillbaka till dom och klarade mig trots alla skador och att man ska vara rädda om varandra och mamma sa direkt ' det där ska vi tatuera in ' och det ska vi! kändes så otroligt rätt! Sen fick jag en fin tavla hon satt in bilder på oss, lagt in blommor och texter. Sen ett otroligt fint brev, finns inte ord att beskriva brevet, läst det sex gånger och kan läsa det hundra gånger till utan att tröttna, det gav mig sådan jävla styrka! Jag älskar dig johanna!
Skulle gärna kunna sitta och skriva vad jag fått av alla andra underbara älskade vänner osv men det skulle ta sådan jävla lång tid men ni vet hur oerhört tacksam jag är för allt, ni är bäst. Jag älskar er
en fråga :
Har en liten fråga. Nu efter olyckan, har du kvar alla vänner eller har endel struntar i dig? Pga tex utseende? Jag har en kompis som vart med om samma sak och fått samma skador osv och hon har mist många vänner. Bra att du är så stark som du är och kämpar på!! Kram
Haha är jag så ful att mina vänner skulle försvinna för mig tycker du? ;) haha.. nej men så är det verkligen inte. Mina vänner har kommit mig mycket närmare och stöttar mig. Folk jag inte ens känner verkar tro vi är bästa vänner nu. Folk som inte hört av sig eller brytt sig förr gör det nu. När sådant här händer så öppnar det ögonen på folk och man förstår att man måste ta vara på varandra. Jag är så tacksam för alla jag får stöd ifrån för det behöver jag verkligen just nu!
en fråga :
En fråga, hur lång tid kommer det ta innan du kan komma tillbaka till skolan? Du skriver att de kommer ta månader innan du blir bra.. Jag hoppas det går fortare! Men kommer du få gå om ett år i skolan då eller har du inte pratat någonting med skolan? Vad säger dom? Krya på dig gumman.. <3
Jag kommer nog förmodligen kunna börja som alla andra sen beroende på hur jag ser ut då, hur stark jag är i psyket och om jag är redo för det, men jag kommer nog behöva vara borta en del för operationer och besök på sjukhus osv men att gå om är inget jag kommer behöva göra för det. Har träffat lärarna osv och det har inte ens kommit på tal, tack så mycket <3
evigt tacksam
Nästa vecka ska jag till sjukhuset måndag, onsdag och fredag. Då ska planering för fler operationer i ansiktet göra. Dom ska göra allt för att jag ska bli mig precis lik, tänk vad dom kan göra! bygga upp från ett helt förstört ansikte till ett helt ansikte av att kolla på bilder osv. Dom är otroliga! Jag är evigt tacksam till alla läkare som hjälpte till att rädda mitt liv, och speciellt min storebror som var på plats och gick in i rollen att behöva rädda sin lillasyster och gjorde allt för att hålla mig vid liv. Älskar dig Daniel!
jag är glad att många skriver att det är skönt att höra att jag mår bra, men jag vill påpeka lite.. jag mår så bra jag bara kan efter alla skador jag fått men jag mår långt ifrån bra, det kommer ta månader innan jag kommer må bra. Jag är på spänn hela tiden för att jag inte kan koppla av när smärtan är hela hela tiden, dag som natt. Men jag förstår vad ni menar, men så ni vet, jag mår inte bra, inte alls. Men jag mår så bra jag bara kan efter skadorna.. Jag biter ihop för det mesta men det är svårt..
Ena sidan av mitt ansikte är fortfarande väldigt skadat, det har inte läkt och det är sidan som fick värsta smällen och det är en nerv som inte fungerar där också som gör att jag inte kan röra ögonbrynet, halva munnen rör sig inte lika mycket osv osv.. Men det kommer ordnas förhoppningsvis!
Lägger ut en bild så ni kan få se förändringen från olyckan :
olika saker
Som vanligt vaknar jag om nätterna och inte kan somna om, nu ligger jag här och bara tänker.. Ibland räcker det med att jag lägger mig i badet och slappnar av lite så kan jag somna om för då försvinner smärtan rätt mycket men det har slutat fungera sådär bra som det gjorde i början när jag kom hem. På sjukhuset låg jag vaken hela nätterna sen den 25 maj och bara stirra, sen på morgonen fick jag duscha sen kunde jag sova några timmar. Kroppen är på spänn hela tiden..
Lite "rolig" sak.. Jag har inte klippt mig hos en frisör på 5-6 år för så fort jag lät någon röra mitt hår klippte dom för mycket så jag hade löshår sen dess. Jag klippte mig själv sen dess. Men innan olyckan tänkte jag, nu kan jag äntligen skippa löshåret och bara gå med mitt egna hår! två veckor senare vaknar jag på sjukhuset och NÅGON har rört mitt hår och rakat av hela skiten. Fan vad jag blev arg! haha.....
Mamma säger till mig hela tiden att hon alltid varit stolt över mig och alltid älskat mig men att det inte går att beskriva med ord hur stolt och hur mycket hon älskar mig nu efter olyckan för att jag kämpade mig tillbaka och inte gav upp och dog, det var nära, men aldrig skulle jag lämnat min älskade familj, släkt och vänner!
Lite lycka i det hela
Lite lycka i det hela
Tack till alla fina människor som gett mig så mycket stöd, blommor, presenter osv.
Jag har fått så oerhört mycket: smycken, smink, kläder, skor, hudvård, parfym, pengar osv osv- Det är sjukt mycket saker jag fått av familj, släkt och vänner <3
Även fast jag inte känner mig värd ett dugg för det är jag som gjort att allt blev såhär, även fast jag försökte göra en handling som var bra.. Men det var en olycka, det var en olycka och jag kan inte göra något åt saken alls.
det går åt rätt håll!
Jag tänkte bara säga det att ni som inte har bättre saker för er utan sitter och skriver negativa saker till mig, mogna människor som sitter bakom en skärm och skriver negativt ( låt mig skratta HAHA ) kan dra rakt åt helvetet. Jag tänker inte lägga energi på att ge svar på dom mer eller godkänna dom i bloggen och jag tänker inte heller läsa klart dom när jag ser att det är negativt. Tror ni inte jag är straffad nog? Ni skulle vara i min kropp för fem sekunder, tänka mina tankar, känna på min smärta en skulle ni ändra åsikt fort.
(Känsliga människor läs inte detta)
Jag fick höra av en läkare idag som hade varit med från första början när jag kom in och han frågade om jag ville veta lite om skadorna och hur jag såg ut, självklart svarade jag. Han berättade att min käke, både över och under hade varit helt av och stod åt helt olika håll. man såg helt enkelt benen helt. Och det blödde så mycket att man inte ens fick in en slang ner i halsen som skulle hjälpa mig att andas så dom fick 'göra hål' i halsen väldigt fort!
en fråga :
Niklas Larsson (hejhej@hotmail.com) om Frågor:
Hej Mikaela. |
Jag har inte hört något från polisen och tror inte att jag kommer göra heller, dom förstår nog hur straffad jag redan är. Dom brukar inte straffa folk som blir så skadade. Hört fler som varit med om så svåra olyckor dock med mindre skador och inte blivit straffade. Dom har ju hört allt att jag försökte göra det av en bra anledning (dock olagligt fortf för jag inte har körtkort jag vet alla idioter som påpekar det hela tiden) & var helt nykter sen såg dom poliser som var på platsen mig och så skadad jag var tror jag t.o.m poliserna som var där har svårt att få bort bilden ur huvudet.
Jag var helt nykter när jag körde, inte en droppe hade jag tagit den kvällen. Kram på dig Niklas
usch..
en fråga :
Det jag inte förstår, är varför du satte dig i bilen och körde alls. Olagligt ju.
Otroligt att du klarade dig så bra.
Om du läst min blogg så är svaret rätt jävla uppenbart. Kompisen jag var med drack och jag sa att det var bättre om jag som var nykter körde! Ingen människa går igenom hela livet utan att göra misstag och detta var ett misstag som satte stora spår. Jag får höra daglnigen folk runt omkring mig säger att dom också kört när dom var unga utan körkort, folk har berättat att dom kört fulla. Det skedde en olycka som jag nu får leva och kämpa med. Olagligt är det sista jag bryr mig om att det var.
jag vill men kan inte..
Idag försökte jag piffa till mig lite och gjorde ett försök att känna mig fin, men det går inte. Fixade naglarna, fixade nya peruken jag beställt hem, den peruk som liknade mitt gamla hår som mest! Men känner mig fruktansvärd, aja.. kunde varit värre.. Såhär såg jag ut idag :

en fråga
Har en fråga, känns så dumt och oförskämt egentligen att ställa detta men kommer du kunna klara av att köra bil igen? När du blivit frisk och allt kommer du ge det ett nytt försök att ta körkort? Kämpa på. <3 Kramar <3
Jag fyller ju 18 i november och har fortfarande mål att försöka ta körkortet så fort jag kan. Men jag har en otrolig skräck av att tänka mig att sätta mig och köra. kommer nog sätta mig bakom ratten många gånger innan jag kommer våga starta bilen och köra. Men det är en rädsla jag måste komma över. Tack så mycket! kram <3
lite olika
Jobbigt att se på facebook alla som ska festa idag, firar studenten osv, självklart glad för alla och speciellt glad att andra mår bra men jag vill också kunna åka och kolla, jag vill kunna ta en cider med härligt folk, grilla lite osv. Jag känner mig så halv som person! Det kommer ta lång tid innan jag är helt mig själv igen men men, det klarar jag!
tänkte svara på några frågor :
Sara om Frågor:
När hände olyckan? När vaknande du? Hur känndes de då?
Olyckan var den 13 maj, så långt jag kommit redan är helt otroligt efter alla skador jag fick när det inte var så länge sen. Jag vaknade till och fick minne tbx och blev mig själv den 25 maj. Innan dess har jag inget minne alls från sjukhuset osv. jag hade öppnat ögonen osv men jag skrev lappar osv istället för att prata. Men när jag vaknade till förstod jag ingenting, men när mamma berätta vad som hänt osv kände jag ett konstigt lugn och tänkte att det är okej om jag är död..
. om Frågor:Höll du o nicko på att träffas igen när olyckan skedde? Hur är det mellan er nu? Kommer ni satsa på nåt mellan er igen?
Jag och Nicko höll inte på igen när olyckan skedde, vi har varit vänner nästan hela tiden sen det tog slut mellan oss för nu ett år sedan och inget mer. Det är bara bra mellan oss, han kom på flera besök på sjukhuset och kommiit hem till mig nu när jag är hemma osv.. Han har ställt upp otroligt och han var också med i olyckan ju och trots att han inte fick en enda skada så han fick fortf se mig hur jag såg ut osv så det har varit jobbigt för honom också. Nicko och jag är vänner, thats it :)
<3
igår fick jag sitta och hålla lilla fina Milton när Tessan, Elina och lilla prinsen Alfred kom på besök
Trots min arm som är av & allt annat så tar det bort all smärta när man får hålla något så vackert som barn <3
jobbig tanke..
Men jag måste sluta tänka så, jag kämpa mig tillbaka, jag har fått en andra chans, jag ska kämpa tills jag är 100% hel igen och leva livet rätt! <3
Frågor
Detta vet jag är en stor risk jag tar, men jag gör det ändå, jag klarar det!
Men vet att många har frågor om allt som hänt, ställ dom nu. Jag ska svara på allt jag kan!
man ska aldrig klaga..
Så jag ber om ursäkt om jag skriver fel osv, det blir jobbigt att se ibland så jag bara chansar för det mesta haha
Tänk alla gånger jag nästan grät för håret inte var perfekt, sminket inte blev bra, när man var missnöjd över sin vikt, det är enbart skit saker! gått ner i vikt på dessa veckor för jag inte kan äta utan bara dricka och jag kan säga att jag hade varit lycklig förr över det att väga 46 men nu kan jag säga att det betyder inte ett skit, skulle kunna väga 146 kg om jag slapp allt detta.. jag kommer aldrig någonsin klaga på något sådant igen. Jag har inte känsel i vissa delar i ansiktet, men det kommer förmodligen komma helt tillbaka. Längtar efter att kunna fixa mig och få känna mig fin, även om det var för en sekund.. för nu känner jag mig som ett monster varje dag, varje sekund.. Men som tur lever jag men man vill ändå inte känna sig äcklig osv..
Inatt fick jag sällskap utav den bästa som gett mig så otrolig lycka och vilja att kämpa! Helt underbart att inte vakna ensam! Den känslan är i huvudet hela tiden att jag är livrädd att bli ensam så varje sekund jag har folk omkring mig känner jag mig tryggare i livet.
Nu ska jag ta en klunk cola och hoppas jag känner smaken! DET GJORDE JAG, bara en sådan sak gör mig lycklig. Första gången jag druckit läsk sen olyckan, helt underbart bara det!
Lukt känner jag inte speciellt heller, hoppas det kommer tillbaka snart!
den friskaste sidan av mitt ansikte, peruk på men sitter helt knas haha..
ska ta kort med en kamera sen så det blir klara bilder så ni ska få se hur
mitt ansikte verkligen ser ut. Om det ens är någon som vill se,
så jag inte gör er äcklade men som sagt, min blogg jag behöver skriva
om olyckan osv så ni behöver inte läsa och kolla om det är jobbigt!
Tänk att mitt ansikte var helt förstört, bara massa frakturer osv, dom har byggt upp mitt ansikte på en 16 timmars operation från gamla bilder på mig, ska bli spännande att se när allt läkt och svullnaden är borta hur jag verkligen ser ut nu.
Men flera operationer kommer jag behöva gå igenom om jag vill fixa till något. Det känns skönt att veta att dom verkligen vill få mig som förr igen!

<3
Jag vet att jag inte är nån skönhet eller så
Om du lämnar mig kan jag det väl förstå
För vad har jag att ge dig som ingen annan har
Jag är ingen särskild medans du är underbar
Aldrig ska jag sluta älska dig
Du är allt jag har och allt jag ber om
finns ingen energi att lägga på er
& du som skrev att jag inte har körkort är av en anledning - ja för jag är 17! Bara för jag är 17 kan jag köra bättre än någon som är 45 men nu hände en OLYCKA. Försök få in det era dumma människor, jag slog i skallen jävligt mycket men jag börjar undra om det är ni som skadat er ist.
- förhoppningsvis inser att det inte var det klokaste beslut - hahaha helt dum i huvudet eller? läste du vilka skador jag fick, såg bilderna så är det rätt jävla uppenbart.
Sen tycker jag det är lite roligt ändå att polisen inte ens straffar mig med uppskjutet körkort eller snackat med mig eller yttrat sig om min idiotiska körning för dom anser att jag blivit straffad nog, att jag kommer få kämpa nog framöver och smärtan jag gått igenom. Men ni som bara ska komma med era åsikter gör det, jag kunde inte bry mig mindre. nästan 3000 som läste min blogg igår och det är typ 2-3 personer som la ner sina negativa åsikter så jag kände, den lilla delen betyder noll.
Och till er som suttit och klagat, tänk er känslan att knappt kunna se, min syn är nästan helt förstörd på ena ögat och jag hade dålig syn innan men det kommer bli bättre men det kommer ta tid. Äta kan jag inte göra alls, det kommer ta över en månad innan jag ens kommer kunna äta, allt jag kan göra är att dricka. Ställningen som håller ihop mina käkar gör att jag inte kan öppna tänderna bara ca 2-3 mm.. armen/axeln gick av på 2 ställen men i början var det som sagt så illa med mitt liv så det var inget man tyckte var viktigt att fixa och benen låg så bra i armen ändå så det kommer få läka själv men det kommer ju ta lite tid och det gör ju ont, mina revben som är av, det kommer ta tid också och lungan kommer ta lång tid innan det slutar göra ont också, och det är på samma sida så ni kan ju tänka er att det gör ont när jag t.ex ligger ner. Men värst är ansiktet, delar jag inte har känsel på, munnen med alla stygn gör ont såklart, det kommer ta tid men jag kommer bli bra. Jag orkar inte sitta upp mer än ett par minuter innan jag måste ligga ner, gå klarar jag inte mycket alls innan jag blir helt trött. Kroppen är ett jävla hinder.
.....
på vilket sätt påverkar det om jag är namngiven eller inte?
Är 2 personer oförmögna att framföra ett fordon lämnar man det.
Dina vänner hade nog inte vart så stöttande om din lilla övningskörning hade slutat med att du kört på någon av deras familjemedlemmar.
att folk inte kan stå upp för sig själva och måste vara anonyma och bara kan roa sig med att sitta bakom en skärm och säga saker tycker jag är jävligt omoget det är min åsikt och jag står för det utan att vara anonym!. Jag var otroligt nära att dö, jag kämpade för att komma tillbaka och kommer få kämpa länge och kanske behöva gå genom fler operationer. Det handlar inte om att jag körde bara för att, att jag inte kan köra, hade jag varit osäker hade jag inte kört om jag trodde jag riskerade någons liv, jag kan köra och hade du åkt med innan hade du vetat att jag faktiskt körde jävligt bra innan och vet vad jag gjorde. Jag vet inte vad som hände men vad jag hört och vad folk tror kom jag för nära kanten och fick sladd så jag flög ut i skogen, det är inte mycket jag kunde göra åt hela händelseln. Men köra kan jag, olyckor kan hända alla! Och att få höra att jag ska vara glad att jag bara skada mig själv, klart som fan jag är glad att bara jag kom till skada och ingen annan men så skadad jag är, smärtan jag känner och så lång tid det kommer ta innan jag blir normal så känner jag ibland att det kunde varit lika bra att jag dog så det är fan inget jag vill höra!i
....
köra utan körkort= duktig?
du borde vara glad att du inte skadade någon oskyldig utan bara dig själv
Vet att jag kommer få höra mycket dåligt efter vad jag gjorde men att jag skrev att jag ville vara 'duktig' handla om att det var bättre att jag körde än att min kompis som hade druckit körde! Din omogna tönt som inte ens vågar stå för din åsikt utan att skriva namn. självklart är jag glad som inte skada någon annan.
första tankarna
Tror jag var på andra sidan och vände för på lapparna hade jag frågat efter farfar som är död och jag hade skrivit så konstiga saker att någon måste komma till mig osv. det var inte dags för mig!
olyckan
Direkt efter olyckan och några dagar efter var mitt liv illa till, låg i respirator, direkt efter olyckan fick min familj besked att vi fick ta timme efter timme för det var så illa till.. dom trodde ett tag att jag skulle bli hjärndöd, förlamad osv men jag kämpade mig tillbaka!
Direkt när jag vaknade till sa jag åt läkarna att sluta med medicin efter medicin, ville inte ha någon hjälp eller lindring.
Inte sovit en hel natt sen förra helgen. Hatar mig själv för att allt hände. Glad att han som var med i bilen inte blev något skadad, att han vaknade till i bilen och kunde ringa 112 , annars hade jag varit död.
Första hjälpen kom och just denna natt jobbade storebror(han är brandman), han kände inte igen mig först pga alla skador. Men såg sedan tatueringen jag gjorde på armen för mina båda bröder och förstod att det var jag. Tacka gudarna att han hjälpte mig från första början. Men för honom måste det vara så jävla hemskt..
Min familj och släkt har varit in hela tiden. Massa vänner hälsade på mig på sjukhuset också. Ni är helt underbara!
Fått höra allt från första början mamma & pappa när dom åkte fort in till akuten och förstod hur illa det var med mig när dom trodde dom skulle förlora deras dotter, mina bröder, mina släktingar och vänner hur folk bad för mig. Jag har fått så oerhört mycket stöd och vet inte hur jag skulle klara detta annars. Vet inte hur många månader det kommer ta tills jag är mig själv igen. Mitt ansikte var ju så förstört så dom har försökt bygga upp mitt utseende från bilder och från grunden. Får se om några veckor när svullnaden gått ner helt om dom behöver göra mer saker för att få mitt gamla utseende tillbaka. Operationen i mitt ansikte tog 16 timmar, har inget ben kvar i ansiktet.
Jag har verkligen fått en andra chans och det känns verkligen. Jag ska aldrig någonsin inte ta vara på saker igen, jag ska leva mitt liv värdigt!
Dagen innan olyckan

strax efter olyckan & en operation dom fick göra akut


2 veckor efter...

Jag kan inte se på mig själv utan att gråta eller att det hugger i hela mig men snart kommer jag kunna förlänga håret, kunna sminka mig och vara normal igen. och jag längtar så mycket!
Var det på eget initiativ du körde, eller på killens?