-

Jag är världens lyckligaste, min familj, mina vänner, alla omkring mig gör livet SÅÅ värt att leva. Jag är så tacksam att jag hade sådan otrolig tur den 13 maj, att hjälpen kom så fort, att kroppen orkade att kämpa så att jag får sitta här idag, oddsen att jag skulle bli skadad för resten av mitt liv var stora men se hur snabbt jag återhämtar mig! På fredag är det midsommar och jag är så glad att jag får vara med och har orken att vara med! Hoppas att midsommar blir till den bästa, kommer bli middag här hemma osv innan det blir upp till parken, lite orolig för det dock, eller väldigt orolig faktiskt, rädd för att få nån dum kommentar, rädd att nån full person ska "hoppa" på mig så ryggen skadas mer nu när den är känslig, & känner mig otroligt obekväm för hur jag ser ut men som sagt, jag är tacksam ändå för snart är jag precis som förr. Detta är en jobbig tid, men sen är detta bara ett minne. Kommer få leva med några spår för resten av mitt liv t.ex skadan på ena ögat som kanske aldrig blir bra, lukten som kanske - förmodligen aldrig kommer tillbaka, alla ärr kommer ju inte försvinner helt heller, men det är bara små saker.. men ändå, det för resten av mitt liv för något som hände på några sekunder. Tänk så fort det kan gå.. Men jag får se det positivt, olyckan har öppnat många ögon, speciellt mina och jag hoppas att folk tar lära av det som hänt och tar vara på varandra lite extra! Det kommer jag göra, helt klart.


I love you, I really do, but if you decide to push me away, I'll go.
Otherwise, I'll be here, day and night, and always being here for you if you need me.