-

Äter du någon medicin efter olyckan?
- nix, jag vägra t.o.m alvedon osv , visst är jag hård?! ;) hahaahahaha

 Varför gör du saker som gör dig illa, som att gå i högklackat? Låt dig läka ordentligt innan du utsätter dig för smärta, tjejen..
-Jag känner mig och min egen kropp bäst, jag vet att det tar längre tid för saker & ting att läka men dom som känner mig vet att klackar osv går inte att ta bort från mig, är huvudet dumt får kroppen lida. Jag gör precis som jag vill, sen följderna får jag ta,

Hur mår killen som satt bredvid i passagerarsätet nu? Umgås ni?
-Han mår bra, jag tror inte han är speciellt påverkad iaf. Han har inte sagt något eller så om det, så jag vet faktiskt inte, inget jag hört/märkt av iaf. Och det är ju positivt. Nä, vi umgås inte.

Har ditt hår vuxit ut något?
-Nä? det sluta växa, haha vad tror du, klart det har!

Du känner fortfarande ingen smak eller lukt?
-Smak slutade jag aldrig känna. Känner dock bara smak på halva tungan, lukten är helt borta och oddsen säger att den inte kommer komma tillbaka heller, det har gått 3 månader nu och jag borde känna LITE för att hoppet skulle finnas för att det skulle komma tillbaka men nä.,.

Hur många syskon har du? Ålder? Hur har dom tagit din olycka?
-två bröder, 15 & 24. Dom blev självklart påverkade otroligt mycket, storebror är brandman och hade jour den natten och kom först på plats och fick hjälpa mig ur bilen, han kände inte ens igen mig pga skadorna så självklart vart det en otroligt hemsk upplevelse för honom, mina bröder var så nära på att förlora deras syster så självklart är det hemskt, alla som har syskon förstår precis känslan om man skulle behöva sitta och hålla handen med sitt syskon och be att hon ska överleva. Jag älskar dom så otroligt mycket, dom är dom finaste jag har

hur du hanterar allt detta efter åt? ditt förändrade ansikte osv?
-livet går vidare, självklart finns det dagar då jag hatar allt och undrar varför jag skulle behöva gå igenom detta och hur mycket ork jag har kvar för ibland vill jag bara gömma mig för jag känner mig hemsk. Men med mina fina personer omkring mig som söttar mig 24/7 så klarar jag allt, jag växte 1000 gånger som personer efter detta.

varför super du osv så jävla mycket efter allt som hänt? borde du inte ta de lite lugnt och vara rädd om dig själv?
-haha jag är fortfarande en ung tjej som vill njuta och leva livet. Olyckan ändrade inte det för fem öre och skulle aldrig kunna ta ifrån mig min personlighet. Varför ska jag ligga inne och rulla tummarna när jag kan vara ute och ha kul? Bara för att jag är ute och dricker betyder inte det att jag INTE är rädd om mig själv för det är jag.

vilka anser du som dina bästa/äkta vänner? nämn namn
- det skulle jag aldrig kunna sitta och skriva ut såhär, men dom som är det vet med sig själva. Men den närmaste jag har och haft genom hela livet i nu 18 år är Felicia Udenius, henne ser jag som så mycket mer än en vän