3 månader
i måndags var det tre månader sedan olyckan skedde, för tre månader sedan låg jag fortfarande i respirator helt omedveten om vad som hänt mig. På en sekund kan hela livet förändras, snart börjar jag plugga igen, ser fram emot det smått för då kommer dagarna gå snabbare och snart får jag operationerna gjorda. Jag vill bara att allt det ska vara över. Längtar till vintern! Studenten har jag alltid sett fram emot men nästa år, om ca 10 månader får jag stå där och gå ut skolan med min fina klass, men nu betyder det så mycket mer för mig, det va så nära att jag inte skulle fått stått där med min mössa och gråta av lycka för att jag gått ut. Det var nära att jag inte ens hade kunnat stått upp själv igen så det är för mig nu en så mycket större händelse som kommer! Man uppskattar verkligen allt på ett helt annat sätt när man går igenom det jag gjorde.
Kommentarer
Trackback
